Känner du igen ovanstående citat?

Den är en klassiker inom genren "psykedelisk visdom" och kommer från The Joyous Cosmology, en bok som gavs ut 1962 av filosofen Alan Watts. Lägg dock märke till hur det låter som något som kunde ha sagts bara igåri förhållande till den växande framgången för psykedelisk terapi.

Alan Watts (via Wikipedia)

Du förstår, trots sina brister var Alan Watts en man med den sällsynta förmågan att kunna formulera begrepp om andlighet och psykedelika på ett avväpnande vackert sätt som få andra kunde hantera. Han var en filosof, författare och talare, känd för sin tolkning och popularisering av östlig filosofi för en västerländsk publik. Hans liv, fyllt av utforskande, undervisning och strävan efter visdom, har haft en betydande inverkan på samtida tänkande.

Idag ska vi därför titta på hans arv av visdom och idéer som fortfarande låter lika aktuella idag som de gjorde för ett halvt sekel sedan. 

Alan Watts tidiga liv

Alan Watts föddes den 6 januari 1915 i det sömniga Chislehurst i Kent, England. Hans far, Laurence Wilson Watts, var representant för däckföretaget Michelins Londonkontor och hans mor, Emily Mary Buchan, var hemmafru. Redan i tidig ålder visade Watts ett stort intresse för litteratur och filosofi, påverkad av de mystiska berättelser som hans mor delade med sig av och den intellektuella miljö som hans far främjade.

Watts gick på The King's School i Canterbury, där han visade en fallenhet för akademiska studier men kände sig begränsad av den stela skolmiljön. Hans tidiga fascination för österländsk filosofi började under tonåren när han upptäckte Lafcadio Hearns och Sir Edwin Arnolds verk, liksom D.T. Suzukis zenskrifter. Vid 15 års ålder förklarade han sig vara buddhist. Vid 19 års ålder publicerade han sin första bok Zen-andan. 

År 1938, vid 23 års ålder (som vill undvika krigsuttagningen)Watts flyttade till USA med sin första fru. Han studerade vid Seabury-Western Theological Seminary i Evanston, Illinois, där han tog en masterexamen i teologi. Watts prästvigdes 1945 och tjänstgjorde som kaplan vid Northwestern University, i hopp om att kunna förena sin kristna uppväxt med sin nya buddhistiska tro. Han blev dock alltmer desillusionerad över traditionella kristna doktriner och sökte en mer expansiv förståelse av andlighet.

Zenbuddhism och österländsk filosofi

Watts strävan efter djupare andlig kunskap ledde till att han intensivt studerade zenbuddhismen. År 1951 lämnade han sin tjänst inom episkopalkyrkan och flyttade till Kalifornien, där han blev medlem av fakulteten vid American Academy of Asian Studies i San Francisco. Här fördjupade Watts sig i studier av asiatiska filosofier, särskilt zenbuddhism, taoism och hinduism. 

Hans bok från 1957, Vägen till Zenblev en av de första bästsäljande introduktionerna till zen för en västerländsk publik. I sina skrifter och föreläsningar destillerade Watts komplexa österländska idéer till lättillgängliga och engagerande berättelser och drog paralleller mellan österländskt och västerländskt tänkande. Zen-idén att vi alla redan är "perfekta", redan är "buddha", var en viktig grundsats för Watts. Den passade verkligen in på de horder av hippies som var sugna på att sluka ett nytt sätt att vara, utan att nödvändigtvis behöva göra det andliga arbetet.

Kritiker av Watts kallade det en förenkling av zenmetoder som kunde leda till andlig lättja, där österländska filosofier målades med breda penseldrag för att vara smältbara för det västerländska sinnet. Hur som helst var den karismatiske Watts ord för många människor de första stegen in på en väg av djupare studier och upplysning. 

En framträdande figur inom motkulturen

Under 1950- och 1960-talen blev Watts en framträdande person inom motkulturrörelsen. Han höll många föreläsningar, skrev ett flertal böcker och var värd för radioprogram, bland annat en veckoshow på KPFA, en radiostation i Berkeley. Hans karismatiska och vältaliga stil lockade en stor skara människor.

Watts produktiva produktion omfattar mer än 25 böcker och ett stort antal artiklar. Några av hans anmärkningsvärda verk inkluderar:

  • "Osäkerhetens visdom" (1951): En undersökning av hur man lever fullt ut i nuet.
  • “Naturen, mannen och kvinnan" (1958): En studie av förhållandet mellan naturen och mänskligheten.
  • "Det här är det" (1960): En samling essäer om mysticism och filosofi.
  • "Boken: Om tabut mot att veta vem man är" (1966): En reflektion över jaget och verklighetens natur.
  • "Tao: vattendragets väg" (publicerades postumt 1975): En introduktion till taoismen, författad tillsammans med Al Chung-liang Huang.

Alan Watts avled i sömnen den 16 november 1973, 58 år gammal, efter år av alkoholmissbruk. Trots hans relativt korta liv har hans inflytande bestått. Watts lämnade efter sig ett rikt arv genom sina skrifter och inspelade föreläsningar, som fortsätter att inspirera nya generationer som är intresserade av österländsk filosofi och skärningspunkten mellan andlighet och det moderna livet.

En Alan Watts-väggmålning i Kalifornien (via Wikimedia Commons)

Här är några idéer som Watts populariserade och som fortfarande är mycket aktuella:

Alltings sammanlänkning

Watts menade att allt i universum är sammankopplat och ömsesidigt beroende av varandra. Denna tankegång har inspirerat många grupper, bland annat miljörörelsen, som betonar behovet av att skydda planeten och dess ekosystem, eftersom vi alla är en del av samma helhet. 

Begreppet "det eviga nuet" 

Watts menade att det förflutna och framtiden är illusioner. Han hävdade att den enda verkligheten är nuet och beskrev sitt förverkligande av idén på följande sätt; 

"Helt plötsligt försvann tyngden av min egen kropp. Jag kände att jag inte ägde någonting, inte ens ett jag, och att ingenting ägde mig. Hela världen blev lika genomskinlig och obehindrad som mitt eget sinne; "livets problem" upphörde helt enkelt att existera, och under cirka arton timmar kände jag mig och allt omkring mig som vinden som blåser löv över ett fält en höstdag."

Detta koncept har påverkat populärkulturen på olika sätt, inte minst mindfulnessrörelsen, som betonar vikten av att vara fullt närvarande i stunden.

Icke-dualism

Watts predikade begreppet non-dualism, vilket är tanken att det inte finns någon verklig skillnad eller separation mellan det gudomliga, självet och resten av universum. Det är en idé som överskrider dualiteter eller binära begrepp, såsom heligt-profant, själv-annat och subjekt-objekt. Ett viktigt Watts-citat om detta ämne lyder;

"Genom våra ögon uppfattar universum sig självt. Genom våra öron lyssnar universum till sina harmonier. Vi är de vittnen genom vilka universum blir medvetet om sin ära, om sin storhet."

Detta perspektiv har anammats av många olika New Age- och andliga samfund. 

Foto av Greg Rakozy på Unsplash
Vikten av att leva i nuet

Watts menade att människor i allmänhet fokuserar för mycket på det förflutna eller framtiden, och att de därför missar det underbara och magiska i det nuvarande ögonblicket. Watts själv sa;

"Poängen är att se att DETTA - den omedelbara, vardagliga och närvarande upplevelsen - är DET, hela och den ultimata punkten för ett universums existens. Jag tror att om detta medvetandetillstånd kunde bli mer universellt, skulle det pretentiösa nonsens som går för att vara världens allvarliga affärer upplösas i skratt." 

(Med andra ord - YOLO.)

"Det individuella jaget" är en illusion

Watts menade att det "individuella jaget" är en social konstruktion och att vi alla är kopplade till och en del av det större universum. Denna idé har påverkat populärkulturen på olika sätt och stämmer väl överens med österländsk filosofi och psykonautisk utforskning. Den antyder att egot måste överskridas för att vi verkligen ska kunna vakna upp. Watts reflekterade över detta och skrev;

"Det du gör är det som hela universum gör, på den plats som du kallar "här och nu", och du är något som hela universum gör, på samma sätt som en våg är något som hela havet gör ... Den verkliga du är inte en marionett som livet knuffar runt. Den verkliga, djupt liggande du är hela universum."

Arvet efter Alan Watts

Alan Watts arbete överbryggade kulturella och filosofiska klyftor och gjorde österländska andliga traditioner tillgängliga för västvärlden. Hans läror betonade vikten av det nuvarande ögonblicket, illusionen om det separata jaget och sammankopplingen av allt liv. Watts förmåga att översätta djupgående filosofiska begrepp till ett tydligt och lättförståeligt språk har befäst hans ställning som en centralgestalt i populariseringen av österländskt tänkande under 1900-talet. Dessutom är hans klarsynta förståelse av psykedelika, och hur de kan användas som verktyg, lika relevant idag som när han sa det för alla dessa år sedan.  

Slutligen finns det få filosofer vars föreläsningar slår lika hårt när de kombineras med en mild musikbakgrund och kanske en magisk svamp eller två...